en tildas blogg

28e september. En flicka i baksätet av en bil som frenetiskt försökta hålla känslorna i schack. Inte ens två dygn tidigare rasade hela hennes tillvaro sönder och samman. Totalt. I småbitar. Spillror. Inte hundratals. Inte tusentals. Utan flera flera miljoner småbitar. Man kan likna det med att någon släcker ljuset och man står kvar i något sorts tomrum. Man famlar i mörkret efter någonting som känns bekant, någonting som kan ge tröst, för att inse att ingenting kan lindra smärtan. Ingenting kan göra det mindre jobbigt. 

 

Flickan är ju såklart jag själv. Jag minns hur jag satt i baksätet och kämpade för att visa mig stark. Inte skulle jag sitta där och gråta. Jag som är så stark. Visserligen befann jag mig känslomässigt i någon form av mörkt bottenlöst hål där jag för varje sekund som passerade föll djupare och djupare ned mot vad som kändes som en känslomässig död. Men inte skulle jag sitta där och gråta. Så börjar Brinner I Bröstet med Danny spelas. "Om du bara kunde förstå allting som jag känner. Snälla babe var tvungen och gå. Besluten att hitta mig själv. Jag vet det finns en väg tillbaks till mannen som jag en gång var men det som var du och jag finns inte kvar. Det brinner i bröstet varje gång, varje gång du ser på mig. Det brister i rösten varje gång, varje gång jag säger ditt namn. Hjärtat vill slå. Vi blev inte bra för varandra - tog varann för givet. Glömde bort i nöd och lust. De säger att tiden läker alla sår men livet lämnar alltid spår och så vidare" och jag minns att jag tänkte att näe, nu dör jag. Det var som om låten var skriven för oss. Av någon av oss. Man kan tycka att det borde vara betryggande och att jag borde funnit någon form av tröst i det faktum att vi inte var ensamma om det som hände. Saken var dock den att jag inte ville tro det. Jag var i förnekelse och att bara höra de orden yttras fick mig att komma närmre sanningen. Det var svårare att blunda för vad som hade hänt när jag visste att jag kände precis på samma sätt som Danny gjorde i låten. Det som var du och jag finns inte kvar. Det var borta. Två och ett halvt års förhållande, borta.